HFD avgör fall om kvalificerade personaloptioner

fre 02 okt 2020

Frågan om en anställds förvärv av teckningsoptioner i samband med de särskilda reglerna om personaloptioner har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).

Enligt bestämmelserna om undantag från beskattning för förmån i form av personaloptioner är ett av villkoren för skattefrihet att optionsinnehavaren utnyttjar personaloptionen för förvärv av andel i det företag som optionen har förvärvats från. Frågan om det villkoret är uppfyllt när förvärvet sker genom användande av teckningsoptioner enligt ett visst förfarande har nu prövats av HFD.  

En person erbjöds genom sin arbetsgivare att vederlagsfritt få personaloptioner. Optionerna gav den anställda rätt att mot ett visst lösenpris förvärva aktier i företaget i vilket han är anställd. 

Förvärvet av aktierna skulle i detta fall ske genom följande särskilda förfarande. Om personen valde att utnyttja personaloptionerna för att förvärva aktier i företaget skulle förvärvet inledas genom att den anställda ger in en anmälningssedel till företaget. Denna anmälningssedel innehåller även en fullmakt för en av företaget utsedd person att, i den anställdas namn och för dennes räkning, utnyttja teckningsoptioner för att genomföra förvärvet av aktier. Företaget överlåter till följd av detta teckningsoptioner till den anställda som omedelbart utnyttjas för att verkställa förvärvet av aktier. När teckningen skett beslutar företagets styrelse om tilldelning av de tecknade aktierna till den anställde. Efter att den anställda lämnat anmälningssedeln till företaget saknades möjlighet att påverka förvärvet, även företaget är enligt avtalsvillkoren förpliktigat att genomföra förvärvet.  

Personen i fråga ansökte om förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) för att få svar på om villkoret att personaloptionerna ska utnyttjas för förvärv av andelar i företaget var uppfyllt när förvärvet av aktierna skedde enligt det särskilda förfarandet.  

SRN fann att kravet att innehavaren av personaloptionen utnyttjar optionen för förvärv av andel i företaget var uppfyllt. Beslutet motiverades med att det av lagtextens ordalydelse inte kan utläsas att personaloptionen direkt måste utnyttjas för förvärv av andel i företaget eller hur förvärvet rent tekniskt ska genomföras. Samt att syftet med regleringen är att säkerställa att det som förvärvas genom förfarandet är en andel i företaget. SRN konstaterar även att personen i fråga inte har haft möjlighet att förfoga över teckningsoptionerna, som fördes över till denne i samband med utnyttjandet av personaloptionerna, på annat sätt än att direkt utnyttja dem för att förvärva andelar i företaget.  

Skatteverket överklagade förhandsbeskedet till HFD och yrkade att domstolen skulle ändra förhandsbeskedet och förklara att kravet att optionsinnehavaren ska utnyttja optionen för förvärv av andel i företaget inte är uppfyllt. Skatteverket anförde att den aktuella personaloptionen innebar en rätt att förvärva en teckningsoption, vilket inte utgör en andel i ett företag. Därmed hävdade verket att utrymme för att tillämpa de särskilda bestämmelserna om personaloptioner saknades oavsett om de förvärvade teckningsoptionerna i sin tur används för att förvärva aktier i företaget.  

HFD fann följande: 

Kravet på att personaloptionen ska utnyttjas för förvärv av andel i företaget syftar till att säkerställa att den anställde genom utnyttjande av personaloptionen blir delägare i företaget och därigenom får del av vinst i detta. Av lämnade förutsättningar framgår att om personen väljer att utnyttja personaloptionerna så leder det ovillkorligen till att personen blir delägare i företaget. Den omständigheten att förvärvet innefattar även det ledet att personen i fråga först erhåller teckningsoptioner vilka därefter omedelbart utnyttjas för att förvärva aktier kan mot den bakgrunden inte anses innebära att den anställda utnyttjar personaloptionerna för att förvärva något annat än andelar i företaget.   

Kravet på att optionsinnehavaren utnyttjar personaloptionen för förvärv av andel i företaget bedömdes på dessa grunder vara uppfyllt.  

Artikel av Anton Almquist, skattejurist Mazars i Malmö.

De särskilda skattereglerna om kvalificerade personaloptioner infördes den 1 januari 2018 och grundar sig på en utredning som lämnades redan 2016. Om en personaloption uppfyller kraven för att klassificeras som en s.k. kvalificerad personaloption innebär detta en fördelaktig beskattning för den anställde. Om en anställd tilldelas en ”vanlig” personaloption uppstår inte någon beskattningskonsekvens vid tilldelningen, men när personaloptionen används för att förvärva aktier beskattas den anställde för aktiernas värde vid förvärvstidpunkten som en löneförmån. Arbetsgivaren ska dessutom betala arbetsgivaravgifter på förmånen. Eventuell värdeökning efter aktieförvärvet kommer dock som utgångspunkt att beskattas som inkomst av kapital, även om de s.k. 3:12-reglerna kan bli tillämpliga om bolaget är ett fåmansföretag. – Om en personaloption däremot klassificeras som en ”kvalificerad” personaloption, lönebeskattas den anställde inte när optionerna används för att förvärva aktier. Det innebär att hela värdeökningen, från utställande av optionen till den framtida försäljningen av aktierna, som utgångspunkt kapitalbeskattas. Även om 3:12-regelverket – beroende på om företaget är ett fåmansföretag eller inte – kan bli tillämpligt vid avyttringen, kommer arbetsgivaren inte att behöva betala arbetsgivaravgifter på någon förmån vilket naturligtvis också är en fördel.  

Begreppet teckningsoptioner är en aktiebolagsrättslig term. Genom utfärdande av teckningsoptioner förbinder sig det utställande aktiebolaget att, om optionshavaren påkallar det, emittera aktier till optionshavaren på de villkor som uppställts i optionsavtalet.  

Ganska snart efter ikraftträdande av reglerna om kvalificerade personaloptioner gjorde företrädare för Skatteverket uttalanden med innebörden att om en personaloption användes för förvärv av teckningsoptioner, innebar detta att reglerna om kvalificerade personaloptioner inte kunde tillämpas. Uttalandena följdes upp med ett officiellt ställningstagande senare samma år. Skatteverket menade istället att styrelsen kunde lämna en utfästelse om att bolaget skulle emittera aktier vid löptidens utgång. Det är dock värt att notera att ett sådant löfte från styrelsen enligt ABL varken är bindande för stämman eller bolaget.   

Det är tacksamt att HFD genom sitt avgörande nu fastställt att det är möjligt att använda teckningsoptioner i samband kvalificerade personaloptioner. Det tyder på en pragmatisk inställning att godta att förvärvet av aktier går via en teckningsoption. Därigenom uppstår ju i första hand en trygghet för optionshavaren att verkligen kunna göra sitt anspråk på ett aktieförvärv gällande mot det utställande bolaget.  

Per Kristerson, skattejurist Mazars i Malmö.

HFD dom 2020-09-08, mål nr. 406–20:

https://www.domstol.se/hogsta-forvaltningsdomstolen/avgoranden/2020/81196/

Publicerad i Mazars nyhetsbrev Sept/Okt 2020.