Högsta förvaltningsdomstolen avgör överklagat ärende avseende utvidgade reparationsbegreppet

ons 02 mar 2022

Vi rapporterade om utgången av studentpentry-målet i ett tidigare inlägg på bloggen, läs inlägget här, när utgången i ärendet avkunnades i Skatterättsnämnden. Målet avser huruvida sökande kan begära direktavdrag med stöd av utvidgade reparationsbegreppet för de planerade ändringsarbeten på sökandes studentbostäder. Efter att ha fått upplägget underkänt i Skatterättsnämnden överklagades ärendet, HFD har nu meddelat sitt avgörande.

I inkomstskattelagens (IL) 19 kapitel finns bestämmelser om hur kostnader för anskaffning, reparation och underhåll av byggnader ska behandlas inkomstskattemässigt. Reglerna utgör en del av det s.k. okopplade området vilket innebär att den skattemässiga hanteringen inte behöver följa den skatteskyldiges räkenskaper. Enligt 19 kap. 2 § 1 st ska en utgift för reparation och underhåll dras av omedelbart även om utgiften i räkenskaperna dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Lagtexten i 19 kap. 2 § 2 st medger även att vissa typer av ändringsarbete kan hanteras som reparationsutgifter vilket innebär att den skattskyldige kan göra direkta avdrag för kostnader som annars skulle skrivits av över tid. Möjligheten till den här typen av direktavdrag brukar kallas för det utvidgade reparationsbegreppet. 

För att kunna medges direktavdrag enligt det utvidgade reparationsbegreppet behöver ändringsarbeten på den skatteskyldiges byggnad anses som normala i dennes näringsverksamhet. Av förarbetena till införandet av det utvidgade reparationsbegreppet framgår att begreppet avsågs omfatta mindre åtgärder som vidtas med viss regelbundenhet under en byggnad användningstid inom ramen för den bedrivna verksamheten. I förarbetena nämns att direktavdrag inte ska medges under repartionsbegreppet om ändringsarbeten är allt för omfattande eller om byggnaden försätts i ett bättre skick än dess ursprungliga. Åtgärderna får inte heller innebära en väsentlig förändring av byggnaden. För att rätten till direktavdrag ska begränsas krävs emellertid att åtgärderna medför en förbättring som inte enbart följer av den allmänna tekniska utvecklingen på området eller av en sedvanlig reparations- eller underhållningsåtgärd. I praxis har mindre omfattande åtgärder vid hyresgästanpassningar som exempelvis ändring av rumsindelning i samband med byte av hyresgäst godkänts under reparationsbegreppet.

Den 17 januari 2022 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen sitt avgörande i det överklagade förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Målet avser frågan om utgifter för material och installation av pentryn, respektive utgifter för ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter, är omedelbart avdragsgilla med stöd av det utvidgade reparationsbegreppet.

Avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen

Klagande part, Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, äger ett antal fastigheter med studentbostäder, ungefär hälften av bostäderna är studentrum med gemensamma kök och matsalar. Klagande ville i fråga till Skatterättsnämnden få svar på huruvida utgifter för installation av pentryn i samtliga studentrum, samt ombyggnation av gemensamhetskök till nya bostadslägenheter, kan omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet. De planerade ingreppen skulle sammantaget resultera i att samtliga 386 studentrum tillförs en egen köksenhet och att de gemensamma kök- och matsalsytorna bildar 24 nya lägenheter. Klagande yrkar att ändringsarbetena får anses normala i stiftelsens näringsverksamhet och anger att hyresgästerna idag i högre utsträckning efterfrågar boenden med tillgång till eget kök än när byggnaderna uppfördes.

Högsta förvaltningsdomstolen anger i dess bedömning att det framgår av förarbetena till utvidgade reparationsbegreppet att enbart ändringsarbeten av mindre omfattande slag skall medge direktavdrag, arbeten som sammantaget är av mer genomgripande slag skall inte berättiga till sådant avdrag. Domstolen slår fast att de planerade ändringsarbetena sammantaget får anses vara omfattande och inte av det slag som kan förväntas förekomma med viss regelbundenhet i stiftelsens byggnader. Högsta förvaltningsdomstolen meddelar därför att ändringsarbetena inte kan anses omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.

Att avgöra var gränsen går mellan reparation och ombyggnad eller när en åtgärd omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet är inte alltid helt enkelt och det finns ett antal rättsfall som belyser denna problematik. Det är såklart välkommet att HFD tar upp det här ärendet för avgörande men det är olyckligt att domstolen inte passar på att mer utförligt motivera varför direktavdrag inte medges. HFD klumpar i domskälen ihop de två separata frågorna om direktavdrag för installation av pentry respektive ombyggnation av de gemensamma utrymmena och finner sammantaget att direktavdrag inte kan medges. Om domstolen hade tagit tillfället i akt och mer utförligt beskrivit bristerna i respektive av de två frågorna så hade avgörandet varit till större nytta som vägledning för andra fastighetsägare. Det hade varit intressant att få läsa ett resonemang om hur ingreppens omfattning och antalet ingrepp spelat in i domstolens bedömning. Med hänsyn till det relativt stora antalet lägenheter i det föreliggande fallet uppkommer frågan om utgången hade blivit annorlunda om det enbart var frågan om ett enstaka antal enheter som ingreppen skulle omfatta.

Sammantaget kan vi konstatera att reglerna om URB-avdrag är komplicerade och svåra att överblicka. Kontakta gärna någon av Mazars skattejurister så hjälper vi er med era frågor kring direktavdrag enligt det utvidgade reparationsbegreppet.