Skräddarsydda byggnader tycks äntligen få skräddarsydda regler

tis 12 mar 2024

Skräddarsydda byggnader inom industrin har sedan länge stått inför en orättvis skattemässig behandling. Orättvisan härrör från skatterättens tillämpning av jordabalkens definitioner. Nyligen publicerades en utredning där uppdraget var att undersöka ifall det finns anledning att se över det skatterättsliga regelverket för de skräddarsydda byggnaderna. Utredningen finner att så är fallet och föreslår regeländringar vilka innebär skattelättnader för fastighetsägare till dessa specifika typer av byggnader.

Nuvarande bestämmelser

När den statliga fastighetsskatten infördes 1986, omfattades inte industrifastigheter av beskattningen. Industrifastigheter kom att bli skattepliktiga först drygt tio år senare, från taxeringen 1997. Införandet av skatteplikten aktualiserade frågan om fastighetsbeskattningen av industrier kunde vara snedvridande och orättvis. Problemet uppstår i situationer där en industribyggnad antingen har anpassats för att passa den specifika maskinella utrustningen som finns i byggnaden eller där byggnaden i själva verket enbart utgör ett skal runt denna utrustning, vilket i praktiken gör byggnaden värdelös utan den maskinella utrustningen, s.k. ”skräddarsydda byggnader”.

Utgångspunkten, avseende definitioner och avgränsningar av vad som ska anses vara en fastighet och dess beståndsdelar, är de bestämmelser och avgränsningar som följer av jordabalken. Detta gäller även när det är fråga om industrienheter. Fast egendom enligt jordabalken är jord indelad i fastigheter. Till en fastighet hör även fastighetstillbehör, som kan vara allmänna fastighetstillbehör, byggnadstillbehör och industritillbehör.

Vid fastighetstaxeringen av industrifastigheter är det av betydelse om egendom klassificeras som industritillbehör eller som byggnadstillbehör av den anledning att industritillbehör inte ska påverka taxeringsvärdet medan byggnadstillbehör gör det. I skräddarsydda byggnader ska all utrustning som används i den specifika produktionen för vilken byggnaden är avsedd vara byggnadstillbehör. Detta gäller också hjälpmaskiner och annan utrustning under förutsättning att maskinerna och utrustningen hör till den fasta inredningen och används i byggnaden för stadigvarande bruk. Eftersom byggnadstillbehör således ingår i taxeringsvärdet ingår de också i underlaget för fastighetsskatt, vilket medför betungande skattekonsekvenser.

Problematiken som uppstår när reglerna om fastighetstillbehör enligt jordabalken kombineras med fastighetstaxeringslagens bestämmelser har nu varit föremål för utredning med syfte att avgöra ifall den bristande likabehandlingen är orättmätig och därmed behöver åtgärdas eller inte. Nyligen publicerades resultatet av utredningen som innehåller förslag på skattelättnader vid beskattningen av industrifastigheter.

Resultatet av utredningen

Risken för orättvis behandling har sedan tidigare påtalats av industribranschen och det bekräftas nu av utredningen.

Som lösning på problemet föreslår utredningen att det maskinella värdet ska subtraheras från taxeringsvärdet för alla skräddarsydda byggnader. Avdraget för det maskinella värdet syftar till att eftersträva likabehandling oavsett storlek och omfattning av industrimaskiner. Det maskinella värdet föreslås räknas fram schablonmässigt där det maskinella värdet ska vara 50 procent av värderingsenhetens riktvärde. Riktvärdet bestäms baserat på en s.k. produktionskostnadsberäkning. I korthet innebär denna metod att värdet av en byggnad bestäms med utgångspunkt i vad det skulle kosta att producera en likartad byggnad. Därutöver beaktas den värdeminskning för byggnaden som beror på dess ålder och hur den brukats. Det maskinella värdet ska fastställas av Skatteverket vid fastighetstaxeringen och redovisas i taxeringsbeslutet.   

Byggnadstillbehör som inte särskilt är nödvändig för den specifika skräddarsydda byggnadens syfte ska ändå fortsättningsvis påverka marknadsvärdet och därmed beskattningen. Ett exempel är en hiss som transporterar arbetare mellan våningsplan.

Följden av dessa regeländringar innebär ostridigt skattelättnader för industrifastighetsägare med ”skräddarsydda byggnader” och behöver inte utgöra ett hinder mot nyinvesteringar av nödvändiga beståndsdelar som ev. bedöms vara byggnadstillbehör.

Ändringarna i fastighetstaxeringslagen föreslås ska träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering 2031. Ändringarna i lagen om statlig fastighetsskatt ska träda i kraft den 1 januari 2031 och tillämpas första gången på fastighetsskatt för kalenderåret 2031.

Om du har en verksamhet som kan tänkas beröras av regeländringarna eller har andra skattefrågor är du välkommen att kontakta oss på Mazars.