Viktigt att ta hänsyn till ränteavdragsbegränsningsreglerna i bolagets skatteberäkning

fre 01 mar 2024

Ränteavdragsbegränsningsreglerna trädde ikraft för lite drygt fem år sedan och innebär i korthet en begränsning av hur stort negativt räntenetto ett bolag eller en intressegemenskap får dra av i sin inkomstdeklaration. Under de senaste åren har räntorna stigit kraftigt, vilket innebär att allt fler bolag måste lämna en bilaga N9 tillsammans med sin inkomstdeklaration.

Ränteavdragsbegränsningarna kan vara aktuella om ett bolag har ett negativt räntenetto, det vill säga bolagets ränteutgifter överstiger dess ränteinkomster.

Beräkningen av hur stor del av ett bolags eller en intressegemenskaps negativa räntenetto som kan dras av görs antingen enligt huvudregeln (även kallad EBITDA-regeln) eller förenklingsregeln.

Huvudregeln innebär att ett bolag får göra avdrag för dess negativa räntenetto med ett belopp motsvarande högst 30 % av bolagets skattemässiga EBITDA (avdragsutrymmet). Om det negativa räntenettot överstiger avdragsutrymmet måste överskjutande del återföras till beskattning. Det kvarstående negativa räntenettot kan dock sparas i maximalt sex år och dras av under ett senare beskattningsår om avdragsutrymmet tillåter. Inom en intressegemenskap är det i vissa fall även möjligt att kvitta negativa räntenetton mot positiva räntenetton, dvs. att ett bolag med ett positivt räntenetto tar över ett negativt räntenetto från ett annat bolag (s.k. koncernutjämning).

Förenklingsregeln innebär att en intressegemenskap får göra avdrag med ett negativt räntenetto om maximalt fem miljoner kronor utan prövning av bolagets avdragsutrymme. Det är viktigt att notera att om ett bolag inom intressegemenskapen tillämpar förenklingsregeln begränsas hela intressegemenskapens avdragsutrymme till fem miljoner kronor, oavsett vad andra bolag i gemenskapen har för avdragsutrymme. Vid användning av förenklingsregeln kommer eventuell kvittning mellan bolag inom en intressegemenskap att minska avdragsutrymmet om fem miljoner. Om ett bolag med exempelvis ett positivt räntenetto om tre miljoner kvittar ett negativt räntenetto om tre miljoner, kan intressegemenskapen endast göra ytterligare avdrag om två miljoner om de använder sig av förenklingsregeln.  

Vad anses vara ränta?

Förutom sedvanlig ränta kan även andra utgifter anses vara ränta när det kommer till ränteavdragsbegränsningsreglerna. Bland annat anses valutakursförändringar vara ränta om valutakursen avseende en skuld eller lånefordran i utländsk valuta är säkrad genom ett derivatinstrument. Räntekomponenter i finansiella leasingavtal och andra utgifter som har samband med anskaffande av lånat kapital (exempelvis uppläggningsavgifter eller utgifter för borgen) anses vara ränta enligt ränteavdragsbegränsningsreglerna. Notera att denna uppräkning inte är uttömmande utan endast exempel på vilka utgifter som kan utgöra ränta.

Vilka måste lämna N9?

Ett bolag som gör avdrag för negativt räntenetto enligt huvudregeln ska bifoga en bilaga N9 till sin inkomstdeklaration. Även företag som gör avdrag för kvarstående negativa räntenetton och företag som tillämpar koncernutjämning måste lämna bilaga N9. Därutöver ska bolag med negativa räntenetton som gör avdrag enligt förenklingsregeln lämna en bilaga N9 om de ingår i en intressegemenskap eller om det negativa räntenettot överstiger fem miljoner.

Det är således endast bolag som tillämpar förenklingsregeln, har ett negativt räntenetto som understiger fem miljoner och som inte ingår i en intressegemenskap som inte behöver bifoga bilaga N9 till sin deklaration.

Att inte stämma av rätten till avdrag för bolagets negativa räntenetto och skyldighet att upprätta och lämna en bilaga N9 kan får dyra konsekvenser, vilket vi tidigare skrivit om (Att inte upprätta blankett N9 kan bli en dyr historia – Mazars Sweden News).

De kraftiga räntehöjningarna de senaste åren har inneburit att allt fler bolag måste bifoga en bilaga N9 till sin inkomstdeklaration. Därutöver är det fler bolag och intressegemenskaper vars negativa räntenetton överstiger fem miljoner, eller inte har tillräckligt avdragsutrymme för att täcka det negativa räntenettot vilket innebär att det överskjutande beloppet måste återföras till beskattning.

Effekten av detta är att bolagen måste beakta ränteavdragsbegränsningarna när de upprättar sina skatteberäkningar för året. Vid upprättandet av skatteberäkningen och inkomstdeklarationen är det även viktigt att stämma av huruvida bolaget har ytterligare utgifter som ska anses utgöra ränta enligt den skattemässiga definitionen.

Om du har några frågor avseende upprättande av bilaga N9, definitionen av ränta eller avdragsrätten för räntekostnader i er verksamhet kontakta någon av Mazars skattejurister, så hjälper vi dig!