Löneuttagskravet i förhållande till stöd för korttidsarbete

Löneuttagskravet i förhållande till stöd för korttidsarbete

tor 26 nov 2020

För att en delägare i ett fåmansföretag ska få utnyttja företagets löner vid beräkning av årets gränsbelopp krävs att utbetalda löner uppgår till vissa belopp. Har rätt lön tagits ut i företaget under 2020? Hur förhåller sig löneutbetalningarna till erhållet stöd för korttidsarbete? Vi reder ut och förtydligar vad man bör tänkta på i samband med årets sista löneutbetalning.

Löneuttag

Om en delägare, eller dess närstående, i ett fåmansföretag är verksam i betydande omfattning betraktas delägarens andelar som kvalificerade. För ägare med kvalificerade andelar gäller särskilda skatteregler för utdelning och kapitalvinst, de s.k. 3:12-reglerna. Reglerna innebär i korthet att utdelning eller kapitalvinst inom ett visst gränsbelopp beskattas till 20 procent i inkomstslaget kapital. Inkomst överstigande gränsbeloppet beskattas helt eller delvis i inkomstslaget tjänst. Skatten i inkomstslaget tjänst kan bli upp till 52–55 procent varför det kan vara en fördel att se över beräkningen av gränsbeloppet och på så sätt få en lägre beskattning.

Om man som delägare äger andelar som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget, och om företaget samtidigt har anställda, är det en stor fördel eftersom man då kan använda den s.k. löneunderlagsregeln vid beräkningen av gränsbeloppet. För att få tillämpa löneunderlagsregeln måste man som delägare, eller närstående till delägaren, ta ut en viss minimilön från företaget eller i dess dotterföretag.

Vid beräkningen av gränsbeloppet för inkomståret 2021 är det lönerna och det egna löneuttaget under 2020 som gränsbeloppet beräknas på.  För att kravet om löneuttaget ska var uppfyllt måste det egna löneuttaget under 2020 minst ha uppgått till antingen:

– 641 280 kr eller

– 400 800 kr plus 5 procent av de totala lönerna.

Löneunderlaget består av kontanta löner som betalats ut till alla anställda. Kostnadsersättningar som inte beskattas, skattepliktiga förmåner och ersättningar som täcks av statliga bidrag ska inte räknas med i löneunderlaget.

Läs mer om löneuttagskravet i vårt nyhetsbrev för Okt/Nov 2020.

Extra löneuttag – förenligt med stöd för korttidsarbete?

Löneunderlaget består av kontanta löner som betalats ut till alla anställda. För att säkerställa så att löneuttagskravet är uppfyllt, och på så sätt få möjlighet till en mer förmånlig beräkning av gränsbeloppet, är det många delägare i fåmansföretag som i slutet av året ser över sina löneuttag och kontrollerar om dessa motsvarar de lönekrav som finns fastställda. Skulle lönerna inte uppfylla kraven kan en extra löneutbetalning under december bli aktuell.

Tillväxtverket har nu lämnat sin syn på extra löneutbetalning i företag som under 2020 erhållit stöd för korttidsarbete.

En grundläggande faktor till att ett företag ska få stöd för korttidsarbete är att företaget befinner sig i en svår ekonomisk situation. Företaget ska även ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Tillväxtverkets uppfattning är som utgångspunkt att företagare som väljer att öka löneuttaget i ett fåmansföretag under en stödperiod, inte uppfyller de grundläggande förutsättningarna till att erhålla stöd. Extra löneutbetalningar som följer av ett centralt kollektivavtal eller bonus som arbetstagaren genom avtal har ovillkorlig rätt till, är däremot förenligt med stöd för korttidsarbete eftersom arbetsgivaren då har skyldighet att betala ut dessa och de kan inte anses vara tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

Med stödperiod avses hela den period ett företag får stöd. Stödperioden enligt 2020 års lagstiftning kan uppgå till max nio månader och beräknas efter kalendermånader. Om till exempel korttidsarbetet påbörjades under mars blir slutdatumet för stödperioden sista november. Stödperioden fortsätter även om man gör uppehåll i korttidsarbetet. För att en stödperiod ska vara avslutad måste ett uppgivet slutdatum finnas enligt företagets avstämningar. För att anses ha avslutat sitt stöd ska man ha valt att tacka nej till ytterligare stöd i sin avstämning.

Regering har beslutat att förlänga stöd för korttidsarbete som längst till juni 2021, förlängningen kommer bli en ny stödperiod.

Det är upp till bolaget ifråga att visa att förutsättningar för stöd föreligger.

Påverkas löneuttagskravet av stöd för korttidsarbete?

Den lön som ska ligga till grund vid beräkning av löneuttagskravet är den skattepliktiga kontanta ersättning som den anställde, eller närstående, har erhållit under kalenderåret. Även om en delägares lön finansierats genom att reglerna om korttidsarbete har utnyttjats, är det enligt vår uppfattning den utbetalade lönen från företaget, eller ett annat företag i koncernen, som ligger till grund för löneuttagskravet.

Beräkning av löneunderlaget vid statliga bidrag

Vid beräkning av löneunderlaget ska ersättningar till anställda minskas med den del som täcks av statliga bidrag för lönekostnader. Bidraget ska dras av från den ersättning vars bidraget är avsett att täcka, vilket innebär att det inte spelar någon roll om bidraget betalas ut under ett annat kalenderår än det år som lönen betalas ut.

Stöd som betalas ut med syfte att täcka såväl lönekostnad som vissa lönebikostnader, till exempel arbetsgivaravgifter, ska endast minska löneunderlaget med den del av bidraget som avser lönekostnaden och inte den del som belöper på annan kostnad.

Storleken på arbetsgivaravgifterna varierar beroende på den anställdes ålder. Arbetsgivaravgifter kan även påverkas av eventuellt geografiskt stödområde. Om lönebidraget avser både lön och arbetsgivaravgifter, får en proportionering ske utifrån de faktiska avgifter och löner som bidraget har täckt.

Det stödbelopp som erhålls på grund av korttidsarbete inkluderar ersättning för arbetsgivaravgifter, en fördelning av stödet behöver därför göras innan avräkning från löneunderlaget sker.

Lön och utdelning är olika sätt för ägaren att tillgodogöra överskottet från ett fåmansföretag. Som konstateras ovan samverkar skattereglerna för beskattning av lön och utdelning på så sätt att löneut­tagen ökar möjligheterna att ta emot utdelning från bolaget till låg beskattning. Reglerna är konstruerade på så sätt att delägarens krav på eget löneuttag ökar med den årliga uppräkningen av inkomstbasbeloppet. För att uppfylla lönekravet 2020 måste en delägare – som 2019 hade en lön motsvarande det lägsta löneuttagskravet – öka sin årslön med mellan 15 158 kr och 23 040 kr. Det mot­­svarar en löneökning på ca 3,7 %. Som jämförelse kan nämnas att industriavtalet som gäller från den 1 november innebär en löneökning för ingenjörer på 2,8 %.  Även om man kan ha synpunkter på Tillväxtverkets uttalande som sådant, är ändå intrycket att detta ligger i linje med tidigare ställnings­taganden som syftar till att motverka utdelning från bolag som tagit emot stöd. 

Kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *